Henrik Vilhelm Munthe (1860 – 1958)
Henrik var son till handlanden J. M. Munthe och föddes 1860 i När på Gotland. Redan under uppväxtåren grundades hos honom den naturkärlek och böjelse för friluftsliv som är så nära förknippad med geologiskt arbete. Redan då blev Henrik Munthe, den gotländska geologins främste utforskare, ”stenbiten” såsom han själv har uttryckt det. Både under sina strövtåg på fäderneön och sina seglatser kring dess kuster gjorde han i ungdomsåren sina första geologiska studier och iakttagelser. Efter studentexamen i Visby 1882 skrevs han in vid Uppsala universitet och 10 år senare disputerade han för fil. doktorsgraden med ”Studier över det Baltiska havets kvartära historia”. Kort efteråt blev han docent i geologi och var under åren 1890—98 amanuens vid den mineralisk-geologiska institutionen i Uppsala. År 1898 knöts Henrik Munthe som biträdande geolog till Sveriges Geologiska Undersökning (SGU), som han skulle tillhöra ända till uppnådd pensionsålder. Ordinarie geolog blev han 1899 och 1917 blev han professor. Henrik Munthe var sin tids främste vetenskapsman inom det kvartärgeologiska området. Framför allt är hans namn förknippat med upptäckten av den efter fossil Ancylus fluviatilis uppkallade Ancylussjön, den stora sötvattensinsjö som i början av den post-glaciala tiden sträckte sig över den nuvarande Östersjön och delar av det kringliggande fastlandet. Genom fossila fynd och studium av strandlinjer kunde han bestämma dess utsträckning och hela det geografiska förloppet. Han var även Litorinahavets utforskare och hävdade energiskt att istiden även i vårt land hade varit avbruten av en interglacialtid, en teori som de senaste forskningarna har bekräftat. Som vetenskaplig polemiker kunde Henrik Munthe vara skarp och stridbar. I sitt privata liv var han gladlynt, sällskaplig, med gosselynnet i behåll. Han var en utmärkt sångare. Redan under skoltiden hade han tillhört en sångkvintett, som student medverkade han i kvartetter, och han tillhörde Allmänna sången i Uppsala. I hans eget hem var det alltid högtidsstunder då han sjöng ackompagnerad av sin maka i villan i Djursholm med det betecknande namnet Gutebo, och han arbetade gärna själv i sin stora och vackra trädgård. Fast icke bosatt på Gotland förblev Henrik Munthe i själ och hjärta gotlänning under hela sitt långa liv. Genom sina många besök på fäderneön stod han i levande kontakt med sin hembygd, och sin genuina gotländska behöll han livet igenom. Likt sin bror John var han en mästare i varpa, och även på äldre dar hörde han till de beundrade elitspelarna. Men ej blott fäderneön utan även fädernesläkten var han varmt tillgiven. Vid sin död var Henrik Munthe nittiosju år gammal.
